Snigel

Jag ville skriva om ett litet sommardjur. Bestämde mig för snigel. En liten söööt sommarsnigel. Som liksom långsamt kravlar sig igenom värmeböljor och ständigt riskerar att krossas o förvandlas till snigelsmet. Då hittade jag en webbsida vid namn Postis (http://w2.sydsvenskan.se/postis/index.php)den riktar sig till ungdomar upp till sjutton. En tjej som är tolv år har signaturen snigel. Hennes intressen är tennis, spela piano och sjunga i kör. Hon har skrivit en dikt som hon publicerar på Postis. Den är hjärtskärande.


”Jag tittar ut ser en regndroppe
Jag vänder mig om, ser en regndroppe.
Vart jag än går kommer tårar
Regndroppar som förvandlas till tårar!
Varför kommer dom,
jo för jag är ensam ensammast i världen känns det som
Tom som en skalad apelsin.
Dom rinner mina tårar.”

Sorgligt tycker jag. Har aldrig hört det förut… tom som en skalad apelsin. Men jag gillar liknelsen. Jag känner mig tom som en urgröpt passionsfrukt. Tom som en skalad banan.
Men det indikerar ju även till motsatsen jag känner mig uppfylld likt en vattenmelon.
fylld som ett sprängfyllt körsbär.

Lilla snigel stackars dig. Lilla snigel akta dig. Men oroa er inte jag skall bära alla sniglar med små pärlemo skal i min hand. O bara tappa er om ni är dumma. Lilla snigel akta dig för då kommer jag att krossa dig.

Caroline